Vad ska jag välja?

Lyssnar på Don't Cry av Guns N' Roses med alternativa texter, alltså inte originaltexterna, och undrar väldigt mycket över vad jag ska göra med mitt liv. Jag är bara femton, jag vet, men jag undrar över framtiden och jag kan inte hjälpa det. Vi fick en "Vad ska jag välja?"-katalog inför gymnasiet, som jag sitter och bläddrar i, och det finns ju hur mycket som helst! Hur många gymnasium som helst, hur många program som helst och hur många linjer och inriktningar som helst! Herregud, vad ska jag välja? Den katalogen gör verkligen så att man tänker så...haha, den är ju till för att vägleda en, och visst får man lite mer uppsikt över och koll på saker, men jag blir också jävligt förvirrad och grubblar nu över detta faktum att jag vill till Schillerska, men dom har ingen musik linje. Sen är jag inte säker på om jag vill gå musik, eller ens estetisk, eller jo, det är klart jag vill, jag har alltid velat det, men ska man välja efter vad man är intresserad av, eller vad man vill göra för tillfället? Ska man välja efter skola och hur den ligger och miljö och sånt? Samtidigt börjar jag också fundera på att börja jobba lite så småningom. Alltså, alltså...förvirring, det säger jag bara. Jag är samtidigt into humanistik också känner jag, och samhälle, det beror ju vilket humör jag är på. Aargh! Varför ska man bestämma sin framtid som femtonåring?? Jesus Kristus, jag bubblar över...

Svanhuvud

Jag (såklart), denna lördagskväll. Ska gå ut utomhus lite snart...ja, jag vet, bilden längst ner...ibland får man knasa sig lite ändå. Det luktar citrusparfym i mitt rum nuve. Svvaaaanhuvud...! Simon & Garfunkel är så himla bra. Så fina, så duktiga. Jag har börjat med inlägg av bilder oftare nu va? Jag har väldigt väldigt svårt att bestämma mig för vilket gymnasium och vilket program och vilken linje jag ska välja sen...har länge tänkt teaterlinje på Schillerska eller så, men nu börjar vyerna vidga sig en aning, och jag är inte bergsäker längre. Inte för att jag nånsin var det, men aja.. Hvitfeldtska och Hulebäck börjar bl.a också bli alternativa valmöjligheter. De börjar...komma in i bilden kan man säga. Jaa du, problem, problem...men nu är klockan 8 på en lördagskväll, och det är absolut inte tillfälle att tänka på framtiden nu, eller?

Sofia 0-8

Har läst i mammas "Sofia 0-8 år" (handskrivna saker som jag har gjort och sagt som småbarn bl.a.), och kände mig plötsligt lite stolt över små citat som jag som 3 och 4-åring..sa. Jag kom liksom på att jag faktiskt fanns då med, och var en egen liten person på nåt sätt, fattar du?

1. Sofia, 2 år, försöker komma på de vackraste saker som finns att säga om mamma och pappa, och tänker ut "Lilla mamma bära tårtan" och "Lilla pappa Månskensbad" som små signaturer till föräldrarna.

2. Sofia, 4 - "Jag är inte rädd för att dö, men jag vill inte dö än för jag är inte trött på att leva"

3. Sofia, 2, har ritat en bild av två pojkar, eller är det en pojke och en man, och förklarar: "Pojken är ledsen, men då tar han sin hand och klappar och tröstar honom och då blir pojken glad igen"

4. Sofia, 3, blir inspirerad av OS på tv, och springer fram och tillbaka i hallen och utför olika "grenar", mumlandes "Denna gången kanske hon vinner" och småspringer på stället.

5. Sofia, 4, "Jag vågar ta i Elias, mamma, han är faktiskt en riktig lillebror, inte en docka"

6. Sofia, 5, är utomhus på vintern utan vantar: "Nu blev det ganska kallt. Fast inte så kallt, det hjälper ju inte att gråta ändå"

Många fler små händelser läste jag om också, om jag får säga det själv, var jag nog rätt så klarsynt när det gäller vissa saker..

Svänga och krångla

Lyssnar sönder Simon & Garfunkel-låten "The Boxer" och funderar över varför saker och ting är som dom är. Dom...dom är väl bara så helt enkelt, vissa saker. Det kanske inte finns någon förklaring. Eller andledning. Men ibland kan man inte låta bli att undra vad syftet är. Kommer det leda någon vart? Du vet. Det låter säkert lite flummigt eller nåt, men jag kan liksom känna att jag går runt i ett ogenomskinligt moln och ser inte ut utanför det, vet inte vad som händer eller vart jag är påväg. Förvirrande, förstår du? Känner du också så? Det är klart du gör, alla blir väl förvirrade ibland. Förutom vissa människor, som aldrig gör bort sig, alltid säger rätt, alltid gör rätt, alltid vet exakt vad som kommer hända, aldrig ser sig om. Dom "tuffa" människorna som bara går omkring där i genomskinliga moln och kan allt, gör rätt, vet rätt. Människor som inte blir förvirrade. Men det är normalt att vara förvirrad. Det måste man vara ibland för att leta reda på rätt väg. Det är som att man svänger av ibland på en avfart som man tror är rätt, och så är man lite bortkommen. Men till slut hittar man ut till den nya motorvägen man skulle till, och så är det bra. Till skillnad från människorna som bara åker rakt fram och vet att om dom åker rakt fram så slipper dom svänga och krångla. Dom håller sig i rätt fil och får inga utmaningar eller kör aldrig snett. Dom är "perfekta". Pah...tråkiga...

Coola eller fina? Eller bara helt jävla bra?

Två musikuppsättningar från 60/70-talet som är helt olika varandra och ändå väldigt väldigt bra båda två. Fruktansvärt bra på olika sätt.

Surr

En känsla av harmoni och lycka når mig när jag vilar här och lyssnar på Aerosmiths "Sweet Emotion", "Crazy" och The Byrds "Farther Along" och "My Back Pages"... medan jag vet att Towe dammsuger utanför mitt rum, men jag kan inte höra det, eftersom musiken överröstar det, så det hörs bara ett svagt litet surr i bakgrunden.

Empty Streets (Kallar jag den än så länge, en liten låt jag har skrivit)

I live in a town full of people, who do not respect eachother
They do not share a thing, and they just do not bother

They walk around in silence, barely lookin' up
Scared of what could happen if they once tried

Who made it like this? Was it someone, or was it fate?
An atmosphere of darkness in the air

Empty streets and chilly winds, that's what we are used to here, but I want to believe there's something better
They said the time was gonna change, they said our life was good, but in my fuckin' ass it was

I live on a hill of rocks, a stony, grey neighnourhood
Not twenty feet from closest hang-out-place, where nobody goes

It should be something behind those clouds, up there in the rainy sky
Somebody to talk to, somebody to trust in, by the lonely nights of pain here

Who made it like this? Was it God or a coincidence?
An atmosphere of injustice and fear

Empty streets and chilly winds, that's what we are used to here, but I want to believe there's something better
They said the times were gonna change, they said our lives would be good, but in my fuckin' ass they were.

The Who - The Seeker

Låten "The Seeker" av The Who från typ '71 eller nåt. Jag vet, världens sämsta musikvideo, men hallå det var svinlängesen...;)

Random

Nu är det fredag igen! Gött! Och ny instrumentpanel har man också, fast det kan ju inte ni se...xD nämen! Jag är redan trött, tråkigt nog...:o klockan åtta..? Hihih jaja...Ska precis sätta på The Seeker av favvisarna The Who och lyssna lite på den...Det var kul att börja i teatern igen denna veckan :) Imorgon ska jag till Borås och bo på ett hotell och hänga vid nåt...ställe. Nåt hus. Badhus var det ja :) juste. Känner mig nöjd. Nån annan som är nöjd? Nöjd med denna veckan. Apa. Det är väldigt tyst just nu, bara datorn som...surrar. Högt. Jag ska gå och kolla om dom andra mår bra, eller om dom har stuckit iväg och lämnat mig här ensam...:( nää, det är inte likt dom :) Wow, molnen utanför mitt fönster är alldeles...randiga. Mörkgrå randiga moln mot en ljus, klarblå kvällshimmel. Min blomma behöver vattnas. Gud vilket liv jag har...fast jag är nöjd :) hejdå, nu får jag stänga av The Who och gå och vara social. Kram :)

Enligt mig

Rockartisterna på sjuttiotalet ÄR FORTFARANDE coolare än Lady Gaga och Lill Wayne...faktiskt. Enligt mig.
Fast det är ju bara min åsikt, många andra 15-åriga tjejer tycker säkert inte det...Hade skolfotografering idag, och på porträttet gjorde jag nåt konstigt så att min underläpp hängde ut, dvs jag såg lite sur ut. Som tur var tog hon två bilder...på den andra såg jag skitglad ut :) who cares.
Jag behöver gå på konsert! Jag vill verkligen det, kan inte något hippt rockband från USA komma hit snart? Gärna något legendariskt...jag var ju Beatlesfan som liten, och i somras kom ju Ringo Starr hit och spelade på Liseberg. Jag blev som tio år igen, och när alla andra gamla gubbar och tanter satt ner och lyssnade, ställde jag och min kompis oss upp och vinkade, och han tittade RAKT på oss och nickade! Wouw. Fast hade det varit under min Beatles-period så kanske jag hade svimmat av blotta åsynen av honom när han kom inskuttandes på scenen. Fy vad löjligt, herregud. Att svimma, alltså. På grund av nåt sånt alltså. När man tänker på det nu alltså :)
Enligt mig alltså. Tråkigt att jag missade Alice Cooper när han var här i Göteborg på sin turné 2008. Jag sa ju till pappa att jag ville se honom, men inget bestämdes och så blev det inte av...tråkigt...enligt mig. Det är förresten bandet Alice Cooper som är på bilden ^^ nu spöregnar det ute. Kul hihih...enligt mig.

Åskbollen

Det är lördagsmorgon i september och jag är lyckliglyckliglyyyyycklig...höhö. De här fåniga bilderna ovan togs för ungefär en halvtimme sen, när jag hade duschat. Det känns som att jag är nyduschad på de flesta bilder...jaja, alltså, jag är ganska narcissistisk (vet inte hur det stavas), bloggar för fullt och bara lägger upp massa fåniga bilder där jag poserar "snyggt" och tror att folk ska vara intresserade... Men vadfan, jag är tonåring, då FÅR man va sån...hihih ;) eller? Förresten behöver folk inte läsa denna bloggen hela tiden, det är bara en grej som jag gör...nästan som en dagbok, fast lite mer offentligt. Igår var det fredag och vi kollade på James Bond. Åskbollen hette den ahahah vilket namn. Åskbollen. Den var från '65, från den gamla tiden då James spelades av den snygge medelålders Sean Connery. Igår var det förresten också en kille som förklarade att mitt ansikte hade vänt upp och ner på hans värld...:D hiehie. Via chatten alltså, men ändå...jag säger inte vem det är, men han pratar engelska, så han förstår ändå inte vad som står här ifall han skulle läsa det. Han e sneeell. En snel hest. Bajs. Korv. Nu ska jag gå ut och "flanera", vi hörs din lilla korv. Kom ihåg att jag älskar dig ;) Okej det där lät fånigt, men skitsamma. Jag är lite fånig idag...:) kram.

Start Me Up - The Rolling Stones (HQ Audio)

Vi pratade om bland annat detta coola, faktiskt bra (enligt mig) sextiotalsband idag på musiken och kollade svinmånga videoklipp med Beatles och Buddy Holly och andra. Ni som känner mig vet ju att jag hade världens Beatles-period när jag var liten, och var galen i dom och så...fast nu har jag tröttnat då. Om du inte du redan vet det(de flesta som jag känner vet nog redan det), så kan jag också tillägga att jag ju lyssnar mycket på sent 60-tal, 70 och 80-tals rock mycket, speciellt 70-tal, så om du också lyssnar på typ Led Zeppelin, Aerosmith, Foghat, Guns N' Roses, Pearl Jam, The Who eller nåt annat och känner dig onormal...; du är inte ensam! ;) you got someone to talk to right here ;) Förresten ska jag sjunga typ någon Buddy Holly-låt i skolan, vi håller på med ett projekt, typ :"Projekt Rock N' Roll Historia". Ehe japp :)

Sometimes

Angry.
Sometimes you have to be it.
Sometimes life isn't fair.
You can't always walk around and act like a sun.
"People get what they deserve" - Yeah, sure, right...! Not in my fucking ass...
Sometimes I wish that I could see the faces of those people who treat others bad because of their own bad selfconfidence, I wish I could see them when they realize...they are not better than anyone else. They are not better than those other poor people they pick on. If they are something, they are cowards.
Sometimes I wish I could see their faces when the "poor" people stand up to them, and make them realize that it's only about themselves. "I feel sorry for them, they don't know better..." Yeah, but does that mean I want to be picked on by somebody that makes me feel just as bad as himself? That's no fucking excuse.