People are affraid of their own greatness - Nelson Mandela



lördag 29 oktober 2011

Dricker kaffe och är cool...

Raaaww! ;o Bon Scott där ja...dricker kaffe och är cool...
Idag är det lördag och höstloov yeah! I torsdags var jag på Schillerska på niornas dag, och det verkade superbra. Jag såg en tjej som såg nästan likadan ut som jag, och det är nog ett positivt tecken. Rektorerna berättade i början att stämningen speciellt var väldigt bra på skolan, och alla var så trevliga och allt. Fin byggnad också. Hehe. Och passande program. Jag väger nu mellan teaternlinjen på estetisk, och humanistisk med teater på individuellt val...svårt svårt. Även Schillerskas humanister verkade vara av avslappnat knasigt sofia-slag, så...då behöver jag kanske inte välja efter vilken typ av människor jag ska gå med...det är egentligen ganska konstigt att jag tänkte göra det först...Jag känner verkligen för både estetisk och humanistisk på olika sätt. Humanistisk är liksom intressant-teoretiskt-roligt, estetisk är liksom kul-praktiskt-roligt, fattar du? Hm. Jag tror faktiskt att det blir bra hur jag än gör, och blir det inte det, finns det alltid nån typ av återvändo liksom...
Idag var jag på stan med Jenny och bytte ut en ring som jag hade fått i födelsedagspresent, som var för liten. Vi gick och fikade på nåt kaffeställe, Mauritz, som hade hundra sorters kaffe och några typer av fikabröd eller vad det heter. En kille sa att jag såg ut som arton, då blev jag munter, sa generat tack, flög tillbaka till min stå-plats bland alla vuxna, drack min latte och kände mig cool...det där skrev jag bara sådär helt apropå ingenting...hah höö.


torsdag 20 oktober 2011

Hal trädstamm

Sista dan som fjorton år då, imorgon är det straffmyndig och sånt där som gäller...femton, here I come..! Känns inte så intressant eller spännande att fylla år längre. Hur ska jag klara av alla födelsedagar framöver då..? :/ Fast det är ju väldigt roligt :) nä, jag ändrar mig, det är fortfarande kul med lite extra uppmärksamhet. Hoö hoö. Halva matsalen stod upp och sjöng för mig i sjuan ungefär...piinsamt pinsamt. Men...enligt någon gubbe skulle ju världen gå under imorgon, så vi får väl se hur det blir med det där...
Inatt (natten till idag) drömde jag något konstigt. Det låter inte alls märkligt eller så när jag berättar det, men det kändes som om drömmen ville bringa mig något sorts budskap eller nåt..
Så.., jag går genom en tätbevuxen skog, klättrar över stenar och stockar. Från början är vi många som färdas genom skogen, men sen försvinner alla en efter en. Till slut är det bara jag och min lillebror Elias kvar, och jag märker att han också är på väg bort på något sätt. Han liksom fastnar i ett högt träd, och jag bestämmer mig för att försöka klättra upp och hämta honom. Det går först inte, och jag oroar mig för hur jag ska göra, och tänker på vad som ska hända om jag ramlar ner. Jag bara halkar på den hala trädstammen, och blir mer och mer orolig för Elias. Men sen helt plötsligt är det som att en röst säger till mig att inte tänka och oroa mig för hur jag ska komma upp, utan bara göra det, och se vad som händer. Jag slutar oroa mig, och kan hur lätt som helst ta mig upp i trädet och rädda Elias. Jahopp. Så var det med det. Intressant.

söndag 9 oktober 2011

Det sa pang

Nu börjar det faktiskt bli kallt ute. Det sa pang och nu är det bara höst helt plötsligt. Inte så långt till min födelsedag nu, jag blir femton bast...helt otroligt...Det skeetregnar nu, och inte ens min rutiga jacka och mina fingervantar var varma nog när jag va ute förut. Jag blir alltid så deprimerad när sommaren tar slut. Egentligen kan hösten va jättemysig ibland, men det är liksom att sommaren avslutas som alltid känns så...sorgligt på nåt sätt. Just nu känner jag mig lite apig. Aaapa...! Apan Bengt kommer och tar dig! Förlåt, jag vet inte vad det är med mig...haha.
Jag älskar låten "Jailbreak" av AC/DC och har denna eftermiddag lyssnat mycket på galna och häftiga Bon Scotts hesa och coola röst högt i lurarna. Det är så tråkigt att han dog, tycker jag, och ersattes av den skrikiga Brian Johnson, som i och för sig också väl är rätt bra, men aldrig skulle kunna slå Bon. Låtarna som Brian Johnson sjunger är väl bra, men fan vilken sexig energi Bon Scott har i sin hesa stämma! Woho! Hahahah skoja...nämen...Brian Johnson är också hes, men han är FÖR hes, och dessutom skriker han hela tiden, och låter som att hans röst ska spricka och gå sönder. Sen sjunger inte Brian med humor lika mycket som Bon heller, känns det som, och jag gillar musiker med humor ;) Jaja, AC/DC är ju alltid bra i vilket fall som helst.
Det spö spö spöregnar ute och man hör liksom bildäcken mot den blöta asfalten utanför när bilarna kör förbi. Ett sånt ljud som jag alltid somnade till när jag var liten. Goooos hihi. Tss.